rövkatt

givetvis händer allt samtidigt. så är det alltid. hann inte mer än att sätta nyckeln i ytterdörren förrän minigrisen började yla. öppnade dörren, och då var zelda jävligt snabb på att smita ut. ställde ner den ylande mjukliften och sprang efter kattskrället i trappen. halvvägs ner upptäckte jag att dörren gick inte igen. hann nästan fram till dörren, men då var det redan för sent. muffy hade också hunnit ut. inte ylades det mindre på bebisfronten heller. givetvis började zelda dessutom protestera över att bli buren och försökte sprattla sig loss. på nåt sätt blev det en kattmacka när zelda hamnade på muffy i ett försök att fösa in den ena och kasta in den andra. det hela slutade i blod, svett och tårar.



svettig var jag på grund av promenaden från stan som tog 50 minuter. och blodet, ja, det är så illa som det ser ut. visserligen är det såpass ytligt att det här var den mängd blod det kom, men det är ändå tillräckligt djupt att jag skulle behöva tejpa ihop skiten. M tvingade mig att sprita handen också. TEH PAIN!

coola morsan fixade iaf mat till grisen och satt med blodig näve och matade henne när M kom innanför dörren.

det var dagens action utöver besök av ausi samt en mammafika på stan.