utklämning av ett stycke minigris

förlossningen ja, den gick helt sjukt fort egentligen. värkarna blev rätt regelbundna senare på torsdagmorgonen. städade och försökte hålla igång, det gjorde det lite enklare att hantera det onda. halv sex tvingade jag ut M i ett försök att gå lite i affärer, men på väg till parkeringen insåg jag att det är läge att åka in till förlossningen. kolla läget liksom.

väl inne vid 18-tiden var jag öppen 3 cm, vilket resulterade i att vi blev ivägskickade en sväng, typ två timmar. M beställde pizza, jag hasade runt på Lidl med fetevärkar. vi våldgästade ausi och luke som har en trappa mindre att gå upp för. hemma hos dem låg jag på alla fyra över deras soffa och slevade i mig risgrynsgröt mellan värkarna. M fick i sig halva pizzan, resten fick han lämna när jag vrålade att nu jävlar var det dags att åka tillbaka.

halv nio var vi tillbaka, bad barnmorskan kolla direkt hur öppen jag var, men det överlät hon åt nästa skift. den nya barnmorskan erbjöd mig lustgas direkt, tack som fan. kvart över nio kollade hon läget, då var jag öppen 10 cm. då blev jag lite irriterad. jag hade ju ändå sagt till. fast å andra sidan hade det nog inte gjort nån större skillnad med tanke på hur jävla fort det gick.

barnmorskan, som för övrigt hette åsa, föreslog akupunktur istället. medan hon hämtade nålar satte krystvärkarna igång. då var det tydligen för sent för akupunktur också. tack för den liksom. hade inget annat val än att andas djupt i lustgasmasken och klämma ut bäben. enligt förlossningsjournalen hade jag krystvärkar i en halvtimma. själv har jag inte den blekaste aning. det var lite svårt att släppa lustgasen. åsa konstaterade iaf att när det är dags för nästa barn är det bara till att åka in direkt när värkarna satt igång. känns betryggande.